Handlar det om att nöja sig?

Det är ju så mycket som jag verkligen inte förstår för tillfället. Jag slutar aldrig att förvånas nu för tiden?
När jag förnekar saker för mig själv, både positiva och negativa, så kan jag göra saker som jag kanske inte borde.. Men bara för att ta mig tillbaka till verkligheten på något vis..
Jag vet inte, det är svårt att försöka förklara något som jag inte själv förstår.
Jag behöver det här ett tag, men frågan är hur länge jag kan köra på det..
Svammel. Mummel.
Illa.


Fick ett skrattretande brev från företaget (från helvetet) jag jobbar åt idag. Ett riktigt skytbrev där dom mest berömmer sig själva och viftar med att dom är så stora och bra arbetsgivare. Sanningen är att jag aldrig varit med om sämre, inte ens mescheferna nere i Falkenberg var så här. För ett halvår sedan ringde jag vår kundansvarige och praktiskt taget bönade och bad om hjälp för vår arbetsplats höll på att gå under och det med besked. 
Hon har fortfarande inte ringt mig och hört från mig hur det är nu. Ett halvår. Är det att måna om sina anställda?
Jag skulle kunna hålla på i all evighet att snacka skit om dom men jag orkar verkligen inte.


Går min sista natt före "långledigheten" nu. Woho! Helg, helg, helg. Imorgon är det handbollen ( Ja Daniel, jag är sjuuukt avundsjuk på dig som får se live.) som vinner min uppmärksamhet, vin och popcorn, funkar det? Grannen lär ju få höra mig skrika.. Igen. Hah.
Annars hoppas jag på att faktiskt ta tag i gråfärgen under veckan. Jag borde verkligen göra det, men dyker det upp roligare saker att göra så hoppar jag ju såklart på det tåget ist.

Just nu är det världens roligaste serie på Svt1, "En idiot på resa". Se den!

Nu snabbkaffe. Bara 8,75 timmar kvar att arbeta. Hurra!

Pusshej.